Första gången jag fick kontakt med Mattias var när jag började översätta böcker av Scott Kelby och då skrev jag och tackade jag för en recension han hade skrivit på det nystartade Moderskeppet. Han visste inte om att jag hade översatt boken, men den bästa komplimangen jag fick var “det märktes inte att boken var översatt”, och det var precis vad jag ville höra som nybörjare som översättare.

Åren gick och efter att jag hade gått distansutbildningen i Digital bildbehandling under våren 2008, som Moderskeppet håller i på uppdrag av Högskolan i Jönköping, så gjorde jag tydligen ett så gott intryck på honom att han anställde mig på stört som värdinna på diskussionsforumet PingPong. Så sedan hösten 2008 har han varit min chef. Jag är också värdinna för den andra distanskursen, Visuell kommunikation, och jag älskar verkligen att träffa alla nya elever och hjälpa dem tillrätta, innan de börjar bli varm i kläderna. Det är kul att se dem utvecklas!

Förra året träffade jag Mattias för första gången “live” och han var precis lika underbar “live” som han är som distanslärare. Och när jag frågade om det var okej att komma och “störa” på Moderskeppet, så välkomnade han mig med stora famnen. Tio minuter efter att jag frågade om den 22:a passade bra, skickade han mig ett mail och frågade om jag också hade lust att ta några bilder på honom, hans fästmö Eva och deras son Vilgot, eftersom de, trots att de är flitiga fotografer, inte har så många bilder av dem alla tre tillsammans.

Givetvis ställer jag upp på en sån sak! Vem kan säga nej till chefen?!

Nedan följer några bilder som vi tog, och det var rätt improviserat, men jag har hotat med att jag vill ta fler bilder i sommar, när det är lite varmare ute, så det går att ta lite roligare bilder och kanske i en mysigare miljö än på skolområdet på Högskolan.

mattias_eva_01 mattias_eva_02 mattias_eva_03 mattias_eva_04 mattias_eva_05 mattias_eva_06 mattias_eva_07 mattias_eva_08 mattias_eva_09 mattias_eva_10 mattias_eva_11 mattias_eva_12 mattias_eva_13 mattias_eva_14 mattias_eva_15 mattias_eva_16 mattias_eva_17 mattias_eva_18 mattias_eva_19 mattias_eva_20 mattias_eva_21

PS: Om du vill gå någon av de två distansutbildningarna, så finns det ännu tid. Ansökningstiden går ut 15 april, så det är några dagar kvar. Du kan läsa mer om distanskurserna här.

Innan vi tittade på utställningen fick vi lite guidning av Göran Segeholm hur vi ska titta på bilder, och även att titta på bilder vi inte gillar och försöka se vad som gör bilden bra ändå. Riktigt intressant och detta var något som verkligen krävdes med Anders Petersens bilder, som till en början gav en känsla av kaos och förnedring. Men när man gick in nära och tittade på bilderna för 3:e eller 4:e gången, så hittade man verkligen guldkornen.

För mig var Vee Speers och Joel-Peter Witkin två riktigt roliga överraskningar. Vee Speers med sina oskyldiga, men ändå rätt makabra bilder av barn, och Witkin med sina aboslut makabra bilder, som är sagt att de inte är Photoshoppade (en bild av alla skulle visst vara det). Jag såg Witkins bilder med skräckblandad förtjusning.

Annie Leibovitz har jag följt ett tag och många av hennes kändisbilder var förstås representerade. Men det jag gillade mest var blandningen med hennes privata bilder, som var små, men naggande goda. En inblick i hennes privata, men man får också se hur hon experimenterar mer med sitt fotografi än det som förväntas av henne för olika tidningsomslag.

Fotografiska är ett otroligt vackert hus, som ligger vackert till nära vattnet. Massor med utrymme och en välmatad bokshop som skulle kunna ruinera en, om man inte hade sans och vett att stoppa sig. Jag rekommenderar verkligen alla fotointresserade att gå dit… många gånger!

Jag tog inte många bilder, då jag var mer upptagen av att titta på andras bilder, men några blev det i alla fall. Vi fick också i uppdrag av Göran att ta ett porträtt av våra vänner i sommar. Vi ska spegla dem som de är, och Göran berättade (och visade) hur vissa poser förstärker personligheterna. Givetvis kunde jag inte låta bli att ta ett porträtt av Mattias när vi ändå var där, och jag gjorde det med en liten tvist. För mitt porträtt av Mattias är verkligen motsatsen till hur Mattias egentligen är. Som skaparen av Moderskeppet så är han kanske gudlik, men någon hybris lider han verkligen inte av.

Moderskeppets skapare Mattias Karlsson är lärare på Högskolan i Jönköping och har framgångsrikt under ett par år drivit distansutbildning i Bildbehandling. Flera tusentals elever har gått kursen och fått ökade kunskaper i Photoshop. Nu under hösten startar dessutom en kurs i fotografi (visuell kommunikation). Båda dessa kurser är på kvartsfart och ger 7,5 högskolepoäng vardera. Ett sätt för många att lära sig något nytt, utan att behöva bo nära ett lärosätet, utan de kan studera hemma i soffan eller i sitt datorhörn.

Nå, vad är det då som får mig att reagera? Jo, det är Kåre Bremers kommentar i sin blogg om söktrycket på högskolor och framförallt reagerar jag på hans kommentar om dessa två distanskurser på Högskolan i Jönköping, där han säger: 

Tittar man på fristående kurser toppar två kurser i fotografi respektive bildbehandling vid Högskolan i Jönköping, enligt uppgift åtminstone delvis sammanhängande med att studenterna vid dessa kurser gratis förses med dyrbar programvara.

För det första, detta påstående att eleverna får gratis (och dyra) programvaror är en helt felaktig uppgift! Eleverna på Högskolan i Jönköping betalar för sin kurslitteratur och programvaror, precis som alla andra elever måste göra, på andra högskolor och universitet i landet. För det andra verkar det drypa av avundsjuka att Högskolan i Jönköping har ett sånt tryck på ansökningar (och därmed får större bidrag från staten — dvs det är vad våra skattepengar bland annat går till, något som jag skulle vilja kalla för folkbildning!). Ett lyckat koncept av Högskolan i Jönköping, som säkert Bremer önskar att Stockholms universitet hade kommit på istället, men istället för att gratulera så försöker Kåre Bremer misskreditera kursverksamheten.

Efter en formligen läsarstorm på Moderskeppets hemsida under fredagen (1:a maj) så kommenterar Kåre Bremer senare på på kvällen i sin blogg, att hans kommentar om gratis programvara var lite olyckligt, och säger:

Jag ber de som tagit illa upp av mitt inlägg om ursäkt och beklagar om uppgiften om gratis programvara är felaktig. Jag har fått den av en student (vars namn jag inte tänker uppge). Om det nu skulle finnas gratis programvara eller annat material som sammanhänger med en kurs så har jag dock svårt att se varför det skulle uppfattas som en muta. Det vore väl alldeles utmärkt om studenterna slapp betala för dyrbart kursmaterial. 

Öh, okej. Han säger att en student gett honom den uppgiften. Hade det inte varit lättare att kanske fråga fler elever, eller kanske till och med frågat Mattias Karlsson själv!? I kommentaren ovan, där Kåre Bremer “paddlar baklänges” lite och skyller på en student, så säger han “om” uppgiften skulle vara fel, inte ATT den är fel. Vilken den bevisligen är!  Över 300 kommentarer på Moderskeppets blogg vittnar om inte annat att Kåre Bremer är ute och sneseglar rejält! 

Min uppmaning är att Kåre Bremer inte bara ber alla studenter om ursäkt, men också ber Mattias Karlsson och hans stab med lärare om ursäkt, och dessutom hela Högskolan i Jönköping om ursäkt. Detta är ett rent löjligt påstående, och att sen inte ens våga ta tillbaka påståendet helt och dessutom gömma sig bakom en anonym källa som benämns som “en student” är rent utav fegt. Erkänn att du gjort fel, Kåre!

Det är nog dags för herr Bremer att lyfta rumpan från sin kontorsstol och bege sig ut i verkligheten lite. För vem har nytta av en person som sitter så högt upp inom den akademiska världen att han inte längre har något hum om hur studenternas värld fungerar? Min personliga åsikt är nog att han suttit för länge på sina poster och borde fundera på en ny karriär.

Varför blir jag så upprörd över detta, frågar ni då er kanske? Jo, jag har dels själv gått kursen och då fick jag inga programvaror gratis. Jag har dessutom under snart två terminers tid jobbat som hjälplärare med kursen för Bildbehandling och jag vet hur eleverna tänker och resonerar (inte ens som lärare får jag programvaror gratis, kan jag berätta också). Jag spenderar 10 timmar i veckan, och besöker flera gånger om dagen diskussionsforumet PingPong, där jag hjälper studenterna i just kursen för bildbehandling med programmet Photoshop. Så om någon vet vad eleverna säger på kursen är det jag. 

Så fråga mig nästa gång Kåre, så kanske du får lite mer tyngd bakom dina påståenden!

Eftersom detta är ett ovanligt inlägg på min blogg, då jag normalt inte skriver så här personligt utan att posta någon bild, så kommer här ett par bilder jag jobbat med i Photoshop tidigare, dvs det program jag betalat pengar för, precis som alla andra. Börjar du fatta nu, Kåre?

Torpa – Hofnäs utanför Ulricehamn: