Eva-Katrin och Dan

I lördags, den 7 juni, blev norska Eva-Katrin och Piteåsonen Dan äkta makar. Jag var med en stor del av dagen och var med när Eva-Katrin blev fin hos Vejm, där hon fick både snygg frisyr och makeup. Sedan åkte vi och hämtade brudbukett och crosageblommor hos floristen och sedan åkte vi ut till Gläntan för att fota lite porträtt. Där mötte en lätt nervös Dan, som nog mest önskade att det redan var söndag morgon, så att han kunde ha allt detta bortgjort.

Eva-Katrin och Dan är som födda framför kameran. Väldigt lätta att fotografera och jag behövde mest sikta och skjuta med kameran. Dan påpekade dock att jag höll kameran fel väg vid några tillfällen, men jag hoppas att när han ser bilderna att de inte blir så dumma ändå.

Efter den lite blåsiga sessionen på stranden (Eva-Katrin hade gåshud, stackarn) så var det så dags att bege sig till kyrkan. Där väntade en norsk ceremoni med den väldigt charmige prästen Odd Willy Johansen, som har följt Eva-Katrins familj genom många väldigt tunga stunder i livet, men idag var det bara en glädjens dag. 

Den norska vigselceremonin skiljer sig något från den svenska, så det var väldigt spännande för mig att vara med. Bland annat sitter brudparet och deras vittnen framför altarringen på stolar och brudparet sitter mittemot varandra innan de blivit äkta makar. Efter det känslosamma vigseltalet och lite sång från prästen var det då dags för den intima vigselakten. Egentligen får inte fotografer fota just då, men jag hade fått dispens och det var en fantastisk upplevelse att få vara därframme med brudparet och prästen och dela deras glädje.

Detta inlägg blev lite långt, men jag hade gärna skrivit längre också, för det var så mycket med den här dagen som var speciell. Dessutom är jag en aning snål med bilder också, ni får bara ett litet smakprov här på bloggen, för det finns många, många fler senare att titta på (när jag är klar med redigeringen).

Tack Eva-Katrin och Dan för att vi fick dela dagen med er. Ett stort grattis och varma lyckönskningar från oss till er båda!

PS. Nej det är inte tradition i Norge att brudparet pussar prästen. Men jag tyckte Odd Willy Johansen var en sån person som skulle uppskatta mitt lilla upptåg, och detta är mitt busiga tack för att han lät mig vara med hela vägen under ceremonin. Tack!