Vi besökte en fantastisk by, som varit övergiven under många år, men nu restaurerad, och den enda befolkade byn uppe på berget Monti Sibillini (som ligger omkring 2.000 meter över havet), i en platå (berget sträcker sig 4 mil och tillhör bergskedjan Apenninerna, som går genom hela den italienska halvön).
Det var en otrolig utsikt vi fick, när vi tråcklat oss upp för serpentinvägarna med hårnålskurvor uppför berget. Det går inte ens att beskriva med bilder hur vackert det var. Vi hade tur med vädret, då det verkligen öste ner med regn både på vägen upp och vägen ner, men när vi kom över bergskedjan och ner i platån, så var det uppehåll och det blev en fest för ögat med de omgivande bergen som kramades av moln uppe på topparna.
I den enda bergsbyn som finns uppe på berget, Castelluccio di Norcia, fanns många fantastiska gränder och byggnader, som klättrade upp för en lite kulle, omgiven av dessa fantastiska berg. Om det inte låg så himla avsides, och man vore så beroende av civilisationen, så skulle detta vara ett fantastiskt ställe att bo på.
Mer om vår dagstur och mer (fast mindre) bilder finns som vanligt i resebloggen. Nu är det bara en heldag kvar i Italien, sedan bär det hem igen. Det känns vemodigt och vi vill verkligen komma tillbaka fler gånger!
Vi besökte en fantastisk by, som varit övergiven under många år, men nu restaurerad, och den enda befolkade byn uppe på berget Monti Sibillini (som ligger omkring 2.000 meter över havet), i en platå (berget sträcker sig 4 mil och tillhör bergskedjan Apenninerna, som går genom hela den italienska halvön).
Det var en otrolig utsikt vi fick, när vi tråcklat oss upp för serpentinvägarna med hårnålskurvor uppför berget. Det går inte ens att beskriva med bilder hur vackert det var. Vi hade tur med vädret, då det verkligen öste ner med regn både på vägen upp och vägen ner, men när vi kom över bergskedjan och ner i platån, så var det uppehåll och det blev en fest för ögat med de omgivande bergen som kramades av moln uppe på topparna.
I den enda bergsbyn som finns uppe på berget, Castelluccio di Norcia, fanns många fantastiska gränder och byggnader, som klättrade upp för en lite kulle, omgiven av dessa fantastiska berg. Om det inte låg så himla avsides, och man vore så beroende av civilisationen, så skulle detta vara ett fantastiskt ställe att bo på.
Mer om vår dagstur och mer (fast mindre) bilder finns som vanligt i resebloggen. Nu är det bara en heldag kvar i Italien, sedan bär det hem igen. Det känns vemodigt och vi vill verkligen komma tillbaka fler gånger!
av Petra Hall
visa göm 1 kommentar